










Det är inte helt lätt att hitta ett bakteriedödande medel som bara tar död på de dåliga bakterierna. Många produkter tar även död på de goda bakterierna och vävnaden samt innehåller en massa farliga ämnen. Till och med de allra vanligaste produkterna som vi har i stallet gör det, exempelvis jodopax och väteperoxid. Jag har dock fått nys om något ”nytt” eller snarare relativt okänt. Det är riktigt effektivt men samtidigt helt ofarligt. Man kan ju till och med dricka medlet, skulle ni våga göra det med jodopax tex haha?
Kolloidalt silver är ett desinfektionsmedel för rening av dricksvatten. Man behöver endast två teskedar till en liter vatten. Det är mycket effektivt mot bakterier, virus, svampar och i princip alla mikroorganismer, samtidigt som det är helt ofarligt för människor och djur.
Det stärker kroppens immunförsvar om man dricker man det dagligen och det finns studier som visar att det kan användas för ta död på viruset som orsakar vinterkräksjukan samt bota vanliga förkylningar. Det används även flitigt i sjukvården vid stora eller infekterade sår. Eftersom det skapar nya stamceller som ger en snabb läkning och i princip utan några ärr, plus att det är väldigt bakteriedödande. Det skulle alltså funka är ypperligt att behandla hästars sår, strålröta och mugg med.
Det som gör produkten så effektiv är att silvret får en enorm yta tack vare att det är upplöst i atomstorlek. Det ryms flera miljarder silverjoner per kubikmillimeter och varje jon har förmågan att neutralisera en svamp, bakterie eller ett virus.
En liten burk kostar endast 130kr och bör räcka länge eftersom det går åt så lite per användningstillfälle. Man behöver absolut inte vara orolig för att råka få en silverförgiftning. I såt fall skulle man behöva drick ca 40.000 liter vatten med Kolloidalt silver i!
Taget från www.dressyrmupparna.se (Linn skrev det)
Kanske något att ha hemma till om Saffi skadade sig? Kanske ha i fodret till henne då hon i stortsett alltid är sjuk. Kanske hälla i örat haah?? xD Nää, inte hälla då kanske det förstör hörselgången men ta med tops så det blir lite iallafall? xD






Ovanligt i Sverige Tidigare var valpsjuka den vanligaste dödsorsaken bland valpar. Valpsjuka är idag mycket ovanligt i Sverige tack vare att svenska hundar vaccineras i stor utsträckning. Ju fler hundar som är vaccinerade desto mindre risk för smittspridning. Sjukdomen är inte på något sätt utrotad utan virus finns runt omkring oss. Utomlands är det betydligt vanligare, till och med så nära oss som i Danmark. Valpsjuka är en anmälningspliktig sjukdom, vilket innebär att den måste anmälas till Jordbruksverket.
Släkt med mässling Viruset som orsakar valpsjuka är ett morbillivirus, ett virus som är släkt med mässlingvirus hos människa. Det smittar mest genom direktkontakt via luftburna viruspartiklar när hunden hostar eller nyser. Det kan även smitta genom andra kroppsvätskor, bl.a urin. Vanligen börjar symptomen med feber, rinnande ögon och hosta. Förutom symptom från luftvägarna ses också upphörd aptit, kräkningar och diarré. Dödsfall förekommer i detta skede. Efter ytterligare 1-3 veckor får de flesta hundar symptom från nervsystemet på grund av att virus orsakar hjärninflammation. Hjärninflammationen ger kramper, muskelryckningar, vinglighet och förlamning. De hundar som klarade den akuta fasen dör eller avlivas vanligen i denna fasen. Hundar som eventuellt överlever får kroniskt förtjockade trampdynor och nos.
Vaccinationsrekommendationer Valpar vaccineras vanligen hos uppfödaren första gången innan leverans, antingen mot bara parvovirus , eller om smittrycket är högt även mot valpsjuka och smittsam leverinflammation. Nästa vaccination ges vid c:a 12 veckors ålder. Därefter sker omvaccinering vid 1 års ålder mot dessa tre sjukdomar. Numera rekommenderas omvaccination mot valpsjuka och smittsam leverinflammation vartannat år. Vad gäller parvovirus rekommenderas omvaccination varje eller vartannat år beroende på smittryck. Hundar som lider av kroniska sjukdomar, t.ex hundar som kontinuerligt behandlas med kortison bör vaccineras årligen mot parvovirus. Även hundar som vaccineras mot s.k. kennelhosta vaccineras årligen.
Källa: http://vovve.net/Artiklar/Valpsjuka.asp
Det är inte jag som skrivit artiklen!



Denna metod går ut på att lära sig vara en ledare som din hund kan lita på och känner sig trygg med.
Grundaren av denna metod heter Jan Fennell. Hon är verksam i England men hon har fått erkännande och anhängare runt om i hela världen för sitt unika sätt att se på hundar och hennes metods framgångar hos hundar med problem. Hon har skrivit flera böcker och två av dem är översatta till svenska.
Böckernas titlar: "Förstå Din Hund" och "Du och Din Hund".
Allt började med att Jan Fennell såg ”Mannen som kan tala med hästar” Monty Roberts och hon fascinerades av hur han använde sig av hästarnas egna språk för att få dem att jobba åt honom. Eftersom hon själv varit aktiv som hunduppfödare och även haft egna lydnads kurser men ändå alltid saknat något i den traditionella träningen blev hon nyfiken på om något liknande fanns till hundar. Det visade sig att så inte var fallet så Jan beslöt sig för att själv utforska nya vägar. Eftersom att hunden härstammar från vargen började hon med att studera dem och deras flockliv.
Vad gör en varg till alfa? De slutsatser hon drog var att trots att det är så länge sedan vi människor domecticerade vargen använde sig hennes hundar av samma språk som vargarna när det avgjordes vem som bestämde av dem.
Genom att se på vargarnas samspel och sina egna hundars arbetade hon fram metoden Amichien Bonding. Det är nu möjligt för oss människor att när vi omger oss med hundar att sända ut de rätta signalerna för att hunden ska se oss som ledare för dem. Bara genom att ändra på vårt sätt att vara mot hunden får den rätt information och kan börja lita på oss som ledare.
Dolt språk I metoden tar hon fasta på de tillfällen som alfaparet i vargflocken använde sig av för att understryka sin auktoritet.
- Mat
- Fara
- Separation
- Jakt
Mat Innan du ger hunden mat, ät ett litet kex eller liknande. Ställ sedan ner skålen och låt hunden äta ifred. När hunden lämnar skålen, ta bort den direkt. Detta ger hunden en väldigt tydlig signal att eftersom att du är viktigare så äter du först.
Fara När hunden skäller Tacka den, om den fortsätter gå och titta för att sedan ta med hunden bort. Då har hunden uppmärksammat dig på det som kan vara farligt men du bestämmer att det inte är något att oroa sig för.
Separation När du varit ifrån din hund och kommer tillbaka ignorera hunden i 5 minuter. När den lugnat sig kan du ropa på den och hälsa. Tänk bara på att det är du som ska ta initiativet.
Jakt Börja träna inomhus. Hunden ska aldrig vara före dig och dra i kopplet. Om hunden försöker komma före stanna eller byt håll, dra eller ryck aldrig tillbaka. Använd inte stryphalsband eller ”gå fint sele” de får aldrig din hund att tänka annorlunda utan hjälper bara för stunden.
Du behöver aldrig skälla på din hund. Försök istället att få hunden att lita på dig och lär den självkontroll. Använd positiv förstärkning när hunden gör rätt och ignorera när den gör fel. Hunden lär sig mycket fortare om det du vill att den ska göra är roligt och om den själv får ut något av det.
Har du problem med din hund såsom att den
- Drar i kopplet
- Aggressiv eller nervös
- Separationsångest, förstör hemmet när du är borta
- Rädsla
- Skäller
- Hoppar upp på dig och gäster
Detta är tydliga tecken på en hund som själv tagit på sig ansvaret för dig och erat hem. Lär dig vända detta genom att lära dig principerna i Amichien Bonding och bli en ledare som din hund kan lita på och känner sig trygg med.
Källa: http://vovve.net/Artiklar/Amichien_Bonding.asp
Det är inte jag som skrivit denna artikel.















Egenskaper hos hund har avlats fram efter önskat beteende Olika raser finns för att människor prioriterat vissa beteende hos hund som gagnat människans önskan, för just det beteendet som hunden utför, exempelvis skall. Hundar med dessa specifika beteende lät man para sig med en partner med liknande beteende och på så vis skapades en ras med genetiskt starkt anlag för ett specifikt beteende, som människan hade/har nytta av. En ras stabila egenskaper skapas dock inte vid en parning, utan under en lång tid och där både tik och hane har liknande anlag, som då blir mer och mer dominanta i arvsmassan.
En Tax exempelvis är avlad för att jaga ihop med, den jagar man rådjur, hjortdjur, räv och grävling med. Taxens skall är vid hjortjakten ovärderlig för jägaren, så att denne kan följa ”jakten” och vid grytjakt på räv och grävling är skallet dels till för att upplysa jägaren, ovan mark, att hunden fått ”kontakt” dels för att försöka driva ut djuret ur sin håla så att jägarn kan få skott på det vid dennes flykt undan hunden.
När man köper hund är detta en av de väsentliga detaljerna om rasen som man bör känna till. Att veta vad för egenskaper som är dominanta hos hunden. Att veta ifall det är en egenskap man vill ha, behöver och eller tror att man kan frisera/fostra bort. Detta om den genetiska bakgrund till varför en hund skallar.
Hotfull och stressande omgivning påverkar Hundar kan sedan skalla mycket för att de upplever mycket i sin omgivning som lite plötsligt/hotfullt, stressigt. De kan ha fått uppmärksamhet och eller att deras känsla för det plötsliga/hotet, stressen har minskat. De skallar kanske för att de vill påkalla uppmärksamhet. Hur som helst har man en hund man tycker skäller för mycket och vill stävja detta beteende, så är fullständig ignorans för hunden och dess förehavande då den skallar i fel sammanhang att föredra att börja med för att få bukt på skallet. Om hunden svara på denna behandling, så måste man omedelbart belöna det.
Om hunden inte bryr sig om ignorans så får man vara mer aktiv med mental träning med hunden så att man skapar kontakt. Kontakt gör att man kan hantera en hund, kontakt är öppenhet mellan individer, och om man belönar det med någon gemensam aktivitet och eller en godbit, så fortsätter kontakten att växa och då skapar man gemenskap/flockliv som fungerar. Då skulle man även kunna tänka sig att lära hunden skall på kontaktord och en genetisk skallbenägen individ, skulle kunna få utlopp för att skalla, eftersom vi kan stoppa det, då kan vi också använda det ibland.
Lycka till med er gemenskap!
Hundpsykolog Charlotte Swanstein
Källa: http://vovve.net/Artiklar/Hundar_skaller.asp
Det är inte jag som skrivit denna artikel.






Psykiska och hormonella faktorer Aptiten påverkas också av psykiska och hormonella faktorer. Tikar som är skendräktiga kan äta dåligt eller inte alls i flera veckor. Många hanhundar matvägrar då det är löptikar i närheten. Varm väderlek är ytterligare en orsak till dålig matlust. Många hundar föredrar att äta på nätterna om det är mycket varmt ute. Det är också viktigt att hunden får lugn och ro vid sin matskål så att den slipper bevaka maten eller känna sig störd på annat sätt. Matens smaklighet och konsistens påverkar lusten att äta och här finns det stora individuella variationer vad hundar tycker är gott. En del hundar äter ju saker som man inte kunde drömma om skulle kunna fungera som mat. Det finns också rasvariationer i aptit. Labrador retrievers är kända för att kunna livnära sig på allt, medan collies kan vara mycket sparsmakade.
Äter för att bli mätta Djur äter för att bli mätta, egentligen för att täcka sitt energibehov. De hundar som får mycket annat vid sidan om t.ex. träningsgodis, fikabröd eller matrester täcker en del av sitt energibehov den vägen och äter ofta mindre av hundmaten. Svenska hundar får i genomsnitt 1/4 av sitt energibehov täckt av matrester! Risken är då att utfodringen inte blir näringsmässigt balanserad och dessutom ökar risken för övervikt.
Olika energibehov Energibehovet styrs av hundens aktivitet. En hårt jagande jakthund har ett kraftigt ökat energibehov och de hundar som går ned i vikt under jaktsäsongen får inte sitt energibehov tillfredställt. Det är inte ovanligt att jakthundar är direkt överviktiga i början av jaktsäsongen för att sedan bli magra i slutet. Målet bör vara att hålla hunden normalviktig hela året och anpassa utfodringen efter aktivitetsnivå. Växande hundar har också krav på mer energi. När tillväxtkurvan planar ut upplever många att hunden äter sämre vilket är helt naturligt eftersom behovet har minskat. Hundens temperament påverkar också. Den pigga och livliga hunden är betydligt mer energikrävande än den lugnare individen
Mest torrfoder De flesta hundar idag utfodras med torrfoder vilket är både enklast och billigast. Vissa hundar föredrar burkmat som näringsmässigt är likvärdigt men dyrare. Hemlagad mat kan vara ytterligare ett alternativ, men den måste då vara balanserad och med korrekt innehåll av vitaminer och mineraler. Det fordrar en hel del kunskap, tid och intresse att utfodra med hemlagat.
Varannandagsätare Hundar kan vara utan mat ganska länge utan att ta skada. Man brukar säga att ingen frisk hund frivilligt svälter ihjäl. En del hundar är” varannandagsätare” och det kan vara svårt att få dem på andra tankar. Håller hunden sin vikt är det ingen fara förutsatt att det inte bara äter godbitar, då blir den felnärd. Får hunden mycket välling eller filmjölk som ju mest innehåller vatten kommer den att känna sig mätt och inte vilja ha sin vanliga mat. Verkar hunden frisk i övrigt? Om inte, sök veterinär för undersökning.
Aptitstimulerande Här kommer nu litet olika aptitstimulerande råd:
- Värm maten, det ökar smakligheten.
- Övergå till burkmat eller hemlagad mat.
- Smörj matskålen med ett tunt lager leverpastej, det ger goda dofter som tränger upp genom den övriga maten.
- Ge s.k. högenergifoder som ger mycket näring i liten mängd.
- En del hundar vill ha flera mindre mål under dagen. Andra hundar vill ha maten stående framme för att kunna äta då och då. Det är dock bara torrt torrfoder som man kan göra på det sättet med.






Ett litet kvalster i huden Parasiten är ett kvalster, ett litet spindeldjur, på ca 1/4 mm som är mycket smittsamt. På latin heter det Sarcoptes scabiei. Det smittar inte bara till andra rävar utan drabbar även varg, lo, mård och så våra hundar. För att smittas krävs inte direkt kontakt. Det kan räcka med att din hund nosar på hårtussar eller hudflagor, med kvalster på, som räven lämnat efter sig på platsen där den kliat sig.
Människor kan drabbas Till och med människor kan drabbas av rävskabb. Då är det förmodligen den egna hunden som genom nära kontakt har smittat ägaren. Oftast försvinner symtomen på människan också när hunden blivit av med sina besvär.
Människan har sin egen variant av skabbdjur men den smittar bara mellan människor och inte via räv. Den varianten är inte vanlig i Sverige
Kortlivade men produktiva Skabbdjuren lever bara 2-4 veckor i huden med de sörjer väl för släktets fortbestånd genom att honorna lägger 3-4 ägg om dagen under sin levnad. Från ägg till vuxet kvalster tar bara två veckor. Ändå tar det flera veckor eller månader innan hunden som smittats utvecklar symtom. Hur snabbt hunden får symtom beror på smittdos och hur stor hundens egen motståndskraft är.
Skabbdjuren överlever inte länge utanför kroppen. Under experimentella förhållanden har man lyckats hålla liv i dem i drygt två veckor. I inomhusklimat är det troligt att de dör inom ett par dygn. Det är därför inte nödvändigt med någon sanering inomhus i samband med att hunden behandlas. Hundkojan och bilburen kanske det ändå är säkrast att sanera med t.ex. Tiguspray®.
Hösten - skabbtid Hösten är skabbtiden framför allt. Vi får in hundar med rävskabb hela året men det är under höstarna som de är flest. Kanske det beror på att hundarna smittats under sommaren och några månader senare hunnit få klåda och hudförändringar.
Klåda – första tecknet Klåda är det tidigaste och också det tydligaste symtomet. Nattetid sover de flesta hundar även om de har ett hudproblem. Med rävskabbsmittade hundar är det annorlunda. De har svårt att sova på grund av klådan. Har hunden nattklåda så tänker vi veterinärer på rävskabb. Så småningom får de flesta hundar sårskorpor och hudrodnader på huvud (speciellt öronlappar) och ben (armbågar och hasar) men även på buk och bröst. Pälsen blir på, de angripna områdena, så småningom mindre tät. De skabbrävar som vi ser i naturen har mycket långt gångna förändringar. De är väldigt hårlösa och har till och med tappat hår på svans och rygg. Så långt gången rävskabb har vi inte sett på någon hund. Hundarnas ägare reagerar långt tidigare.
Ibland svårställd diagnos Det finns dock en och annan hund som hinner utveckla riktigt allvarliga hudförändringar och det är hundar med kroniska hudproblem av annan orsak. När de drabbas av rävskabb är det inte så lätt att förstå att det är ett nytt problem som tillstött. Ägaren misstänker ofta i första hand att hundens tidigare hudsjukdom har förvärrats. Det kan gå månader innan tanken på att det kan vara en parasitsmitta dyker upp. Det är inte ovanligt att hundar med hudproblem som påminner om rävskabb, behandlas som om det vore rävskabb, även om diagnosen inte är helt solklar. Ofta för att man vill utesluta hudparasiter som orsak.
Följdsjukdomar Skabbdjuren orsakar skador i huden när de gör gångar och de retar kroppens immunförsvar till allergiliknande reaktioner. Hudens försvar mot bakterier och svampar sätts då ner. Detta kan resultera i svåra bakteriella eller svamporsakade hudproblem som försvårar diagnostik och behandling.
Diagnos Symtomen är den viktigaste hjälpen när man skall ställa diagnosen rävskabb. Har man tur kan man hitta parasiten i hudskrap som undersöks i mikroskop. Det behöver inte vara så många parasiter i huden för att hunden skall ha en ordentlig klåda. Därför kan det vara svårt att få med dem i ett hudskrap. Blodprov kan ge svar på om det kan röra sig om rävskabb. Man letar då efter antikroppar mot skabbdjuren.
I de flesta fall kan man dock få en stark misstanke på om det rör sig om rävskabb genom var hudförändringarna sitter och om hunden kliar sig på natten. Har hunden dessutom s.k. positiv öronrullningsreflex så är det väldigt stor sannolikhet att det rör sig om rävskabb. Positiv öronrullningsreflex innebär att man framkallar ryckningar i samma sidas bakben, klirörelser, när man viker öronlappen och rullar den mellan fingrarna. Samma klireflex kan man framkalla på de flesta hundar genom att klia dem bakom frambenen men det är just öronlapparna som ger en pekpinne åt rävskabbshållet. Tyvärr har inte riktigt alla hundar med rävskabb positiv öronrullningsreflex. Å andra sidan är det få andra hudproblem ger klåda just på öronlapparna. Undantaget är hundar med allergiska hudproblem.
Smitta från hund till hund Hundar smittas som regel av rävar men kan även smittas av andra hundar. Eftersom hundar aldrig hinner få en så stor mängd skabbdjur på sig som rävarna, så är den smittrisken inte lika stor. Det finns exempel på hundar som levt ihop i flera månader där den ena varit smittad och den andra inte drabbats.
Behandling Skabbdjuren är svåra att komma åt med behandling, eftersom de lever nere i översta hudlagret, där de är ganska skyddade. Vanliga ohyremedel som Dermocan® och Canitex® fungerar inte. Man får ta till effektivare medel. Alla de nedan uppräknade är receptbelagda.
Sebacil®, ett medel som man baddar utanpå hunden, har länge varit den dominerande behandlingsmetoden. Det är effektivt och billigt och det enda medlet som är registrerat i Sverige för användning mot rävskabb på hund. Stronghold® är det senaste tillskottet i behandlingsväg. Det är spot-on-lösning mot bl.a. rävskabb men är dyrt att använda. En 30 kg hund kostar ca 400 kr (plus receptarvode) att behandla.
Ivermectin (Ivomec® och Bimectin®) eller liknande injektionssubstanser används flitigt trots att de inte är registrerade för användning på hund. Eftersom det har rapporterats allvarliga biverkningar, speciellt på Collieraser, använder vi på kliniken dessa injektionsmedel endast i undantagsfall.
Interceptor® tabletter har fördelen att man inte har registrerat några allvarliga biverkningar och att behandlingen är just tabletter. Det är dock dyrt att använda i den dos som rekommenderas mot rävskabb.
Överdiagnostiserad Många hundar, med andra problem än rävskabb, behandlas mot rävskabb. Diagnosen kan vara svår att ställa och om hunden har allvarliga symtom bör den undersökas av en veterinär med erfarenhet av hudsjukdomar på hund. Oavsett vilken av de nämnda behandlingsmetoderna som används så är behandlingen effektiv om den ges i rätta doser och med rätt intervall.
Om hunden fortsätter att klia sig trots genomförd behandling så kan det ha varit en felaktig diagnos från början eller ytterligare problem som t.ex. en bakteriell hudinflammation kan ha tillstött. Ta då kontakt med din veterinär igen och låt henne eller honom undersöka hunden på nytt.
Källa: http://vovve.net/Artiklar/Ravskabb.asp
Det är inte jag som skrivit artiklen!













Hööks försäljningsbilder...
Jag köpte täcket för 49kr på REA och det fanns bara ett kvar och det var i strl 75! Snacka om tur.. När jag kom hem och testade det så var det på tok för stort i bogen så jag fick sätta dit typ 10cm mer kardborre för att det skulle sitta bra i bogen och då blir det ju "snett" på Saffi så det rör sig hela tiden och hamnar snett så man får gå och rätta till det. Reflexen ser smutsig ut fast den inte är det. Täcket tåler lite regn (vilket jag inte förväntade mig) och är fleecefodrat. Inte världens bästa passform, mag"bandet" är för stort men annars är det väll inget direkt att klaga på.
För 50 kr är det verkligen prisvärt! Men det hade kostat 150kr eller något? Och då är det INTE prisvärt! Man kan få bättre för det priset!!
Säljs ej mer!

Täcket är enligt mig bra, hyfsad passform, håller regnet ute och är lätt att sätta på. Däremot så är kvalitéen inte så bra, efter bara 4 (?) månaders användning och det var när det regnade eller när det var svinkallt så inte varje dag. Så gick det sönder vid ena resåren vid bogen, som ni ser de svarta "strecken" på bilden vid bogen på hunden, resåren är också väldigt sliten efter så lite användning, bensnörena har blivit mycket längre (slappa) och täcket har flera ställen där det tappat färg. Jag har tvättat täcket EN gång tror jag om ens det och ändå har det tappat färg, hon har inte sprungit mot mycket saker eller så heller med sig, inte rullat sig med det eller något sånt.
Det är också helt för stort mellan frambenen till henne.
Molly, har också ett likadant täcke. Det har hållt sig helt men är inte lika mycket använt. Det är lite för stort runt magen så hon får ha det på det minsta och det är för smalt mellan frambenen.
Så ingen av oss är 100% nöjda, fast det ändå kostade runt 400kr. Jag tycker däremot färgen passar väldigt bra på Saffi då hon är svart. Så det får bli täcket när det ösregnar och slit-och-släng-täcke.












